cykelanarkisten.blogg.se

Kårböle. En krönika från mina ögon, och lite av mina öron.

Publicerad 2017-06-08 19:00:21 i Allmänt,

Restaurang Pilgrimen ligger i Kårböle. Som jag förstått det så var Kårböle en viktig plats för pilgrimer på sin vandring till det gamla Nidaros, nuvarande Trondheim. Det visar sig längre fram i artikeln, att Kårböle hade en viktig roll också i fosterlandsförsvaret. Restaurang Pilgrimen är en vacker byggnad.
Den är till och med så vacker att ägaren har bestämt sig för att riva den, eller rättare sagt, montera ner den och flytta den till Stockholm, där ägaren antagligen tänker att den betingar ett större värde än här i Kårböle. Säkert har han helt rätt när vi räknar i kronor, och det som knappt finns längre, ören. Men byggnads värde handlar inte bara om pengar, utan det handlar om känslan för platsen. Sitt historiska arv, och bybefolkningen, och faktiskt med hjälp av Ljusdals kommun, som Kårböle tillhör, har valt att strida för att Restaurang Pilgrimen ska finnas kvar. I just Kårböle. En skärmdump från Hela Hälsingland visar uppretade och förbannade bybor.
Jag kan säga att jag utan omsvep står bakom detta byalag i sin kamp. Dock finns fortfarande Restaurang Pilgrimen kvar, och serverade idag underbart goda oxjärpar som jag intog med två flaskor öl av märket Arboga. Efter detta bestämde jag mig för att på egen hand utforska Kårböle lite mer än att bara vänta in nästa etapp av cyklingen. För mig bredde ett hälsingst landskap ut sig med byggnader och kulturmiljöer som gav en känsla av återhämtning. Byggnader i traditionell timmeruppbyggnad, och där människor valt att bibehålla och renovera byggnaderna på ett förnämligt sätt.
Offerkyrkan i Kårböle är absolut av ett modernare slag, men byggd utifrån den gamla stavkyrkoprincipen. Den ligger i en glänta en bit ifrån vägen till Los och Voxna, men för den som är ute på allfartsvägarna är detta absolut något som tål att beskådas och låta färden ta en extra halvtimma.
Över landskapet ser jag mot byn, där kyrkan blir ett landmärke för människorna som bor runt omkring i bygden. Kyrktornet hjälper oss att orientera på små grusvägar, där det en molnig dag är svårt att hålla en ordentlig koll på väderstrecken.
Till detta kommer det nya som människor skapar för att ingjuta en känsla, en bild av att Kårböle har en framtid. Något som kan attrahera besökare, och få människor att tycka om byn. Anläggningen av en badplats i en vik av Kårån, där människor kan bada och sedan sätta sig och ta en fika.
Strax intill förkunnar en skylt detta budskap.
Slutligen kommer jag fram till Kårböle Skans. En gammal befästningsanläggning. Kårböle låg ju granne med Norge då Härjedalen tillhörde vårt västra grannland. Därför blev just Kårböle en viktig plats, både för handel, men också för gränshållningen mot Norge, då Sverige, som alltid varit en fredlig nation, ständigt var i krig med både nordiska grannländer och länder på längre avstånd. Intrycket av att det var en befästningsanläggning syns klart på denna bild, där vattnet har fått en primär roll i att hålla den lede fienden, om inte på avstånd, så i alla fall så att fienden skulle bli våt om fötterna om han försökte ta sig in på Skansen.
Dessa kanoner tror jag inte fanns med under dom nordiska krigen, utan härrör sig kanske från tiden 1915 till 1940. De vill väl mest ge en militär känsla av att Kårböle Skans var en befästningsanläggning, och kanske ge en touch av slottsbacken i Stockholm.
En väg som ändrar sträckning brukar kanske inte uppmärksammas som något stort. Resa minnesmärken över detta hör väl kanske inte heller till vanligheterna, men i det här fallet så ansåg nog ganska många att det var viktigt att hugga i sten för minnet.
Självklart hedrar den också fädrens kamp för hembygden. Mödrarna som födde söner som stred för hembygden räknades väl inte in i försvaret för hembygden. Längre hade inte kvinnokampen kommit, och suffragetternas stridsrop hördes kanske inte till Kårböle, utan stannade hos Fröken Friman i Stockholm. Inget fel i Fröken Friman, men någonstans bedrev kvinnorna även i Kårböle en kamp, även om den inte fått några TV-serier eller ovationer likt Emelie Pankhurst. Nu är Kårböle en fridens oas, där denna kvinna väl tar hand om sina ungar.
Någonstans kan jag känna att det elände som drabbade mig under gårdagen har gjort att jag tagit mig tiden att försöka få en bättre och mer allsidig bild av Kårböle. Från början skulle det bara bli en kort anhalt på vägen söderut. Kanske var det punkteringen, kanske var det stormbyarna, som gjorde att jag tog mig en extra dag i denna by. Nu bär jag med mig Kårböle på ett helt annat sätt än jag tänkt mig. En by som mist sin affär, mist sin bensinmack och där närmsta sjukhus ligger tolv mil bort i Hudiksvall. Dom betalar lika hög skatt som vi gör i Borås, men skillnaden liknas vid galaxer. Om ni, som läser bloggen, någon gång har vägarna i närheten, ta då en sväng till Kårböle. Eller hitta någon annan liten by. Ta några timmar och åk runt, eller promenera, och försök att skapa en känsla av det ni ser. Det är befriande och det skapar dimensioner.

Kommentarer

Postat av: Kårbölebo

Publicerad 2017-06-11 22:41:43

Kul att läsa dina tankar om vår härliga by. Har haft en idyllisk uppväxt här bland rejält byggda timmerhus, skog och sjöar. Du har fångat in känslan i byn på ett bra sätt tycker jag.

Svar: Tack. Kårböle är värt något mycket mer än att bara åka förbi. Jag kommer att berätta för människor jag träffa att dom ska stanna ett tag i Kårböle.
cykelanarkisten.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela